Ettglasjuice
21Feb/120

The Tree of Life [Film]

Personligen har jag egentligen inte mycket emot pretentiösa filmer. Det är alltid kul när personen arbetar utanför ramarna och försöker bryter normer genom innovation. Men samtidigt är det relativt sällan som jag genuint uppskattar renodlat pretentiösa verk. Oavsett om det handlar om att jag inte riktigt förstår budskapet eller om jag helt enkelt inte köper ett indirekt berättande för det indirekta berättandets skull.

The Tree of Life innehåller lika stora delar av sådant som jag älskar och sådant som jag skyr från sådana verk. När filmen är som allra mest abstrakt har jag väldigt svårt att hitta fotfäste och känner mig bara uttråkad och förvirrad. Men så snart det finns något litet konkret att hålla fast vid blir istället det abstrakta ett oerhört vackert och sublimt berättande. Jag förstår absolut varför man älskar alla delar i The Tree of Life men i slutändan är det inte en film för mig, trots att skådespel och foto får mig att tappa hakan om och om igen.

Pendlar mellan uppfriskande annorlunda och omständligt obskyr med lågt tempo och kärlek till alla som gillar "svåra" filmer.

Av Andreas Berg

Systemvetarstudent på dagen, podcastare i Farfararsparadoxen på natten.

Kommentarer (0) Trackbacks (0)

Ännu inga kommentarer


Leave a comment

(required)

Inga trackbacks ännu.