Ettglasjuice
10Jul/120

Assassin’s Creed II [Spel PS3]

Det kändes länge som att det inte var meningen att jag skulle spela igenom Assassin's Creed 2. Dels dröjde det oerhört länge från släppet av seriens första del tills jag ens gav mig på del två. När jag väl började spela Ezios första äventyr var det ett knaggligt första möte med den italienska smöriga pojken och en bra bit in i spelet gav jag helt enkelt upp. Anledningen? Framför allt den vansinniga mängden sidouppdrag och det faktum att många av dem var ruskigt tråkiga.

Trots att jag egentligen aldrig varit enormt intresserad av att genomföra massa sidouppdrag i spel, förutsatt att jag inte fullkomligt älskar dem och vill spendera varje minut jag kan med dem, kände jag ett behov av att genomföra en hel rad med sidouppdrag i Assassin's Creed 2. Framför allt de uppdrag som relaterar till Subject 16 och hans oerhört intressanta sidospår. Men efter att ha faktiskt gett upp spelet och lagt det åt sidan insåg jag att det kanske var bättre att skita i alla delar som inte var roliga och bara fokusera på huvuddelen av spelet. Sagt och gjort klarade jag det och den tills dess väldigt splittrade och ofokuserade handlingen fick helt plötsligt en väldigt intressant vändning som relaterar till den del av handlingen som utspelar sig 2012. Så även om spelet som sådant var en övergripande besvikelse kom ett sug efter nästa del och svar på alla frågor som nu fanns.

En rätt rörig och ofokuserad upplevelse som blev något av en besvikelse trots att det både spelmässigt och berättarmässigt är bättre än seriens första del. Spelet lyckades dock skapa ett stort sug efter att fortsätta i nästa del; Brotherhood.

Av Andreas Berg

Systemvetarstudent på dagen, podcastare i Farfararsparadoxen på natten.

Kommentarer (0) Trackbacks (0)

Ännu inga kommentarer


Leave a comment

(required)

Inga trackbacks ännu.