Ettglasjuice
23Maj/110

Time Bandits [Film]

Drömmen om att få resa genom tiden och uppleva historiska ögonblick och ställen som man utan tidsresande aldrig skulle kunna nå är säkerligen någon som många har reflekterat över. För en ung liten pojke blir drömmen sanning när han en natt får besök av en gäng tjuvaktiga dvärgar som lagt beslag på en karta över tidshålen som gör tidsresande möjligt. Det som följer är ett episkt äventyr fyllt av humor och galenskaper i filmen Time Bandits.

  • Till stor del fullständigt vansinnig på ett sätt som påminner starkt om Discworld-serien.
  • Härligt unika och varierade karaktärer.
  • En riktig saga om gott och ont, fast berättad på ett härligt skruvat vis.
  • Stimulerar den kreativa källan från fenomenet tidsresande.
  • En äkta äventyrsfilm! (det görs på tok för få sådana)

  • Kan anses vara lite väl skruvad på sina ställen.
  • Handlingen har egentligen väldigt lite mening och en ganska udda moralpredikan, men i sammanhanget känns det ändå inte som en direkt nackdel.
  • Sackar ner lite tempomässigt på sina ställen.

Time Bandits är nog inte en film för alla med tanke på dess skruvade natur och ganska udda karaktärsgalleri. Men för de som jag som uppskattar en bra äventyrsfilm och dessutom finner skruvade och konstiga karaktärer som något positivt bjuder Terry Gilliams tidsresaräventyr på stor underhållning. Filmen går efter premissen att tidsresande snarare är något oförklarligt magiskt än något man ska vrida och vända på för att förstå. På samma sätt ställs inga tidsparadoxer eller problem på sniskan utan vi får istället följa med genom tid och rum när det tjuvaktiga dvärggänget och vår unga protagonist stjäl från de rika och kämpar mot ondskan själv. Och det är sannerligen en rolig resa!

Speciella kriterier: Hanteras tidsparadoxer på ett kreativt, roligt eller allmänt bra sätt?

Ett halvfullt glas innebär att filmen är bra och rekommenderas men uppfyller inte de speciella kriterier som ställts. I fallet Time Bandits rör det sig om en härligt skruvad äventyrsfilm som stimulerar fantasin kring tidsresande men som aldrig lägger fenomenet tidsresande under luppen. Karaktärerna i filmen kan resa i tiden men gör det mer som observatörer och det de eventuellt påverkar läggs aldrig fram som tidsmanipulation eller någon form av tidsparadox. Istället är det mest en ursäkt för att kunna bjuda på varierade och galna omgivningar som dock ter sig alldeles utmärkt för en galen äventyrsfilm av det här slaget.

Vad tycker du om Time Bandits? Hur gillar du användandet av tidsresande som ett sätt att bjuda på varierade scener snarare än som faktiskt fenomen som behandlas i filmen? Kommentera nedan om dina tankar kring Terry Gilliams äventyrsfilm!

Av Andreas Berg

Systemvetarstudent på dagen, podcastare i Farfararsparadoxen på natten.

Kommentarer (0) Trackbacks (0)

Ännu inga kommentarer


Leave a comment

(required)

Inga trackbacks ännu.